Regress — Vad betyder det?

Hur fungerar regress?

När du säljer en faktura till ett factoringbolag genom fakturaköp får du betalt direkt. Men vad händer om din kund inte betalar? Det är här regressvillkoren avgör vem som bär förlusten.

Vid factoring med regress har factoringbolaget rätt att kräva tillbaka det utbetalda beloppet från dig om kunden inte betalar inom en viss tid efter förfallodagen, vanligtvis 60–90 dagar. Du måste då antingen betala tillbaka pengarna eller ersätta fakturan med en ny godkänd faktura.

Factoring med regress vs utan regress

Valet mellan factoring med och utan regress handlar i grunden om en avvägning mellan kostnad och trygghet. Med regress betalar du en lägre factoringavgift, men du tar risken att förlora pengar om en kund går i konkurs eller inte kan betala.

Utan regress slipper du kreditrisken helt, men avgiften är högre. Factoringbolaget gör en noggrannare kreditbedömning av dina kunder och kan neka fakturor till kunder med svag ekonomi. Vår guide factoring med vs utan regress går igenom skillnaderna i detalj.

Praktiskt exempel

Anta att du säljer en faktura på 100 000 kr till ett factoringbolag med regress. Du får 90 000 kr utbetalt direkt. Om din kund inte betalar inom 90 dagar efter förfallodagen kräver factoringbolaget tillbaka 90 000 kr från dig. Du får alltså stå för hela förlusten.

Med samma faktura utan regress kanske du bara får 85 000 kr utbetalt på grund av den högre avgiften. Men om kunden inte betalar behöver du inte betala tillbaka något. Factoringbolaget absorberar förlusten.

Vem bör välja regress?

Factoring med regress passar företag som har starka, kreditvärdiga kunder med god betalningshistorik. Om du litar på att dina kunder betalar och vill hålla nere kostnaden är det ett bra val. Factoring utan regress rekommenderas om du har många olika kunder, säljer till osäkra marknader eller helt enkelt vill slippa oroa dig för kundförluster. Läs mer om hur du väljer i vår guide vad som händer när kunden inte betalar.